Ibland var det bättre förr

Det känns som om sommaren sprintar förbi i år. Det är som om jag inte hinner med i rushen; jag menar… tiden verkar gå fortare ju äldre jag blir!

Jag kom ihåg när min mamma sa så till mig en gång… för länge, länge sen. Vila i frid, älskade mamsen! Jösses, du dog 2004 på sommaren, en dag i juli orkade din kropp inte längre med cancern. Apropå att tiden sprintar…

Det är sommar nu. ”Sommar, sommar, sommar” 🙂 … minns du? Den klassiska signaturen till radioprogrammet ”Sommar”. Skriven av Sten Carlberg. Inspelad 1952 av Åke Jelvings orkester.
Ibland var det bättre förr! 🙂

Likadant med ”Tio i topp” 🙂 … minns du? Tio i topp var Sveriges Radios första topplista för musik, och sändes mellan 1961 och 1974. https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_ettor_på_Tio_i_topp
Ahhh… det var tider det! Ligga och lyssna och spela in på rullbandspelare.
Ibland var det bättre förr!

Även om det ibland var bättre förr, så gillar jag att se framåt. Precis som Kersti Adams-Ray 🙂 … minns du? Hon har hörts i program som ”Tio i topp”, ”Tonårsträff” och ”Min Soldat”.
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/771086

Men du… visst får vi vara lite nostalgiska emellanåt? 🙂

Tankar om medicinering

Jag skrev tidigare att jag blev opererad för bröstcancer den 10 juni.
Efter det har jag gjort nya undersökningar och varit på återbesök.
Nu har jag hamnat hos Onkologen, som är nästa fas efter Kirurgin.

Hormonell medicinering
Nu är tanken att jag ska börja äta Tamoxifen, en tablett/dag under 5 år. Jag kan börja med det innan jag får komma på strålning varje dag under 3 veckor.
Cancertumörer reagerar på kvinnligt hormon, östrogen. Medicinen blockerar möjligheten för cancercellen att kunna växa av det.
Efter att ha läst om biverkningarna som står i förpackningen har jag blivit rädd för att ta den, helt enkelt. Samma står i FASS: risk för blodpropp, cancer i livmoderslemhinnan, cancer i levern, stroke, blodvallningar, blödningar från underlivet, nattliga svettningar, depression…….. listan är jättelång!

Läkartidningen
På nätet läste jag i Läkartidningen att både läkare och forskare anser att det är svåra biverkningar och att det kostar samhället mycket i och med det. Även enskilda personer får det jobbigt i sitt fortsatta liv.

Så många som 50 % av kvinnorna med denna medicinering efter sin bröstcancer-operation, lägger av med att äta den innan 5 år har gått. Av dessa är det 74 % som lägger av inom det 1:a året! Det är siffror som oroar läkarkåren, och det borde det göra!

Statistik
Enligt Läkartidningen, nr 07/2017, minskar risken för återfall med 41 % och för dödlighet gäller minskning med 31 % under användandet av Tamoxifen.

Dagens Medicin
I artikeln som publicerades 2018-06-03 står det intressanta saker.
”Med hjälp av data från tidigare kliniska studier avslöjar svenska forskare nya sätt att exempelvis bedöma vem som kan slippa systemisk tilläggsbehandling”. Nu gäller detta givetvis de kvinnor, likt mig, som är lågt riskade gällande förnyad bröstcancer. Det har däremot inte börjat fungera i verkligheten ännu.
Martin Sjöström och hans kollegor anser (citat): att bättre kunna identifiera individer med extremt låg återfallsrisk är viktigt för att undvika överbehandling.
Förutom kostnaderna ger systemisk tilläggsbehandling ofta biverkningar. Därför är det viktigt att på ett bättre sätt än idag kunna bedöma vem som kan avstå behandling som inte tillför något. Riskskalan är kontinuerlig, men här skapas underlag för diskussion om vilken risk som är acceptabel, exempelvis beroende på patientens biverkningar, säger Martin Sjöström.”

Jag har meddelat att jag gärna vill ha ett möte på sjukhuset med min kontaktsköterska för jag har lite frågeställningar om detta, som berör just mig och min situation.

Du som läser detta, om du äter hormontabletter får du mer än gärna skriva hur det har gått – eller går – med det och vad du har för biverkningar. Vi är många som både vill veta – och redan vet – verkningarna av den.
Hur blev ditt liv efter din bröstcanceroperation?
Vad äter du för medicin och hur reagerar din kropp på den?


Glädjen i tillvaron

Gissa om jag känner glädje! Vad det beror på? Detta till exempel:

1. Mitt ena barnbarn har fyllt 13 år. Jag har köpt akvarellpennor och akvarellpapper. Vi skapar nämligen ihop och hon har testat lite av varje, tills upptäckten med akvarellpennorna kom 🙂

2. Mitt nya kök blev så mysigt! Nya skåp, fronter, sidor, lister, såååå häftigt!

3. Jag har fått ett nytt liv! Efter vetskapen att bröstcancern är väck känns vardagen mer som en ny dag med guldkant. Det är först när vi står inför Döden som vi börjar leva!

4. Jag är pensionär, men jobbar ändå mot skolorna då jag trivs med det och för att fler vuxna behövs. Jag tycker mest om att prata känslor och livskunskap med eleverna. Det är uppskattat, många saknar att få berätta och att någon lyssnar.

5. I morgon ska jag till IKEA och köpa en ny kökslampa. Det blir en med 3 spotlights, i stål som matchar dörrhandtagen på skåpen.

Du som läser detta… vad är du speciellt glad över just nu? Skriv gärna här på sidan så vi får dela den glädjen med dig 🙂

Jag har fått ett nytt liv

Cancertumören är bortopererad, lymfkörtlarna friska och inget elände har spridit sig! Hurra 🙂

Tankar och funderingar
Det är många tankar som har virvlat runt i skallen de senaste fyra veckorna. Det känns som en evighet, samtidigt har det gått fort! Ena minuten kommer tankarna nattetid, nästa gång slår de till under dagtid, när jag minst av allt anar det.
Tankar på döden, givetvis, inte så konstigt. Men samtidigt ett planerande inför en framtid som ter sig annorlunda.

Dödsbesked och hantverkare
Häromdagen, när jag hade hantverkare hemma, fick jag ett sms på mobilen om att en älskad morbror gått bort. Kommer aldrig att glömma känslan. Någon måste ha skrivit till fel person, tänkte jag, men samtidigt gjorde det oerhört ont och själen grät ikapp med hjärtat.

Annorlunda känsla
Det har uppkommit en ny, annorlunda känsla, efter förra veckans läkarbesök. Jag lever! Jag får fortsätta ett tag till! Jag får leva ett tag till!
Vilken känsla! Nu har jag påbörjat mitt nya liv 🙂 Ska ta tillvara på vareviga sekund!

Stötta en medmänniska
Stöttar en fd arbetskollega som har drabbats av cancerbesked. Han miste sin kära hustru för 2 år sedan; i cancer. Han undrade hur jag orkade vara så positiv och även tänka på honom. Mitt svar: ”Vi sitter i samma båt. Hur vore det om vi rodde tillsammans?” Han uppskattade det.

Du… ja just du, som läser detta… har du någon erfarenhet eller allmän tanke att dela med dig av så är du mer än välkommen att skriva här 🙂

Diagnosen blev bröstcancer

Jahaja, då var det ”fula” ordet skrivet… bröstcancer. Tänk att den lilla rackaren kunde ställa hela tillvaron på sin spets. Inte nog med det, den ömmade kolossalt också, till råga på allt. Men nu är den borta, gudskelov, nu är den borta.

Operationsområdet
Just nu kliar det mest runt operationsområdet. Men frånsett det så är det fantastiskt hur bra kroppen själv tar hand om sina sår och ärr. Det kliar, sticker och drar, men det är ett bra tecken på att läkningen är i full gång.

Strålning
Om 4-6 veckor ska jag strålas på bröstet varje dag under tre veckor; måndag till fredag. Egentligen är livet en enda lång skola; hela tiden lär jag mig något nytt. Intressant, fascinerande, skrämmande, jobbigt, fängslande är ord som bara virvlar runt tillsammans med diverse olika känslor. Mest av allt känns det faktiskt overkligt.

Information
Jag har varit öppen med min cancer, utom till skolbarnen. Berättade att jag inte kunde komma på deras avslutning för att jag skulle opereras. Talade inte om vad det var för operation utan att ibland händer saker som gör att man behöver opereras, men att jag skulle komma och hälsa på dem i höst. Det räckte, avdramatiseringen kändes mycket bra och allt föll på plats, för både dem och mig. Det var en fin stund som jag är tacksam över att ha fått uppleva.

Omtanke
Många har hört av sig och omtanke är väldigt viktigt när man får ett sjukdomsbesked. Givetvis finns även de som ”försvinner”, men det beror oftast på rädsla och okunskap, men även att minnen kan väckas hos dem som gör ont. Jag lägger ingen energi på det, utan fokuserar på min läkning.

I höst
I höst räknar jag med att vara igång i skolorna igen 🙂 På så sätt är jag tacksam över att operationen blev av nu i måndags och att jag kan ta hand om mig själv under sommarledigheten. Har du något du vill dela med dig av? Du är så välkommen att göra det på sidan om du vill.

Trevlig sommar
I övrigt önskar jag alla mina läsare en fantastisk sommar! Ta hand om er! Tänk på att varje ny dag är den första på resten av ditt liv. Gör något av den, och du, planera inte FÖR långt fram. Upplev i möjligaste mån NU eller inom en snar framtid 🙂

Snart sommarlov

Inte klokt vad tiden har sprintat iväg! Tyckte nyss det var Jullov! Snart är det sommarlov! Det ska bli underbart att få koppla av ett tag.

Operation
Jag ska opereras för bröstcancer men det kunde inte varit en bättre tid att göra det på. Nämligen om en vecka. Ibland flyter det på; men bara ibland.

Galleriet – utställningen
Efter en vecka på galleriet i Gamla Stan kan jag konstatera att 9 målningar fick ett nytt hem 🙂 Riktigt skoj! Jag har provat en ny konstinriktning och ska även lägga in verken på min konstsida, när tillfälle ges. Nu är det annat som är prioriterat.

Hantverkare
Dels ska jag ha in hantverkare som ska ordna nya köksluckor. Men det bästa av allt är att mitt näst äldsta barnbarn tar studenten nu på tisdag.
Helt plötsligt fick ordet ”tid” en annan betydelse!

Lev nu
Passa på att njuta av det du tänkt göra längre fram, medan du kan och har möjlighet. Lev nu! 🙂

En mycket fin vernissagedag

Idag var det vernissage på Galleri 67 på Västerlånggatan 67 i Gamla Stan.

Elever
Det blev otroligt lyckad, på grund av att två f.d. elever kom in med sina respektive pappor! Vilken glädje och lycka jag kände i hela kroppen! Att se deras leenden när de valde ut ett varsitt konstverk (båda valde katter) Sen fick de sätta en röd ”plupp” på sina verk, som visade att de var sålda.

Kusin
Lika roligt var det när en kusin till mig kom in med sin fru! Vi har inte setts på närmare 50 år! Snacka om en överraskningarnas utställningsdag, detta går sannerligen inte att slå i första taget.

Sålda verk
Idag sålde jag sex målningar. Förvisso var en av dem såld strax innan jag satte upp den, men det var inte mindre kul för det.

Välkommen
Välkommen att besöka galleriet i Stockholm. Det skulle verkligen vara en höjdpunkt; att läsare på min blogg gör ett kulturellt inslag i tillvaron 🙂

Ibland slås tillvaron i bitar

I morse fick jag beskedet om bröstcancer och operation den 10 juni. Det är lustigt hur man kan reagera. … jaha, näääää… det är skolavslutning den 11 juni, så det går inte.
Klart som korvspad att hälsan går före! Plikten framför allt är tämligen förlegat, eller hur? 🙂

Jag hängde konst på ett galleri i Gamla Stan idag, utställning under 1 vck. Det är nu mot kvällningen som allt släpper… då kommer Herr Ågren krypande. Usch! Skriver av mig här innan läggdags.

Det blir säkert bra, det måste det bara bli! Försöker febrilt komma på vad det är jag ska lära mig av detta! Får bara för mig att det måste vara nåt!

Näää… hörru… nu är jag jättetrött, måste i säng, i morgon är det vernissage och mingel! Gillas! 🙂

God Natt, du därute.. take care!

Nu var det FÖR länge sedan…

… som jag skrev på Livsgnista. Jag har engagerat mig mycket i jobbet, med de elever som går hos mig, i min egenskap av speciallärare. Men nu är det slut, efter 10 månader. Det är en sorg i hjärta och själ som jag har bearbetat.

Herregud, vad jag kommer att sakna dem… deras leenden, deras kramar, deras livsberättelser, deras tårar, deras sorg, deras iver… listan kan göras lång, mycket lång.

De vet inget ännu, de önskar att jag ska vara kvar och följa dem upp i 4:an, men det kommer in lärare som är behöriga, jag har inte den 2-åriga tilläggsutbildningen ovanpå lärarutbildningen, men har under våren pluggat in 100 p Specialpedagogik samtidigt som jag arbetat.

Jag får se mig om efter nya möjligheter. Ska åka och hälsa på dem, som jag gör i andra skolor där jag varit. Elever vill det, lärare blir glada och jag känner lycka över det.

Att skiljas är att dö en smula… jo, jag vet, jag är certifierad i sorgbearbetning och coachning… men du vet hur det är… en kirurg opererar inte sig själv… det är en bra liknelse.

Skolavslutningen kommer att skära i hjärtat samtidigt som den är vacker. Jag kommer att gråta, det vet jag… och det kommer även eleverna att göra. Både de jag har nu, med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och den klass som jag hade som vikarie under ht-19. De är i samma korridor och jag får alltid kramar och småprat och alla vill att jag ska sitta vid just deras lunchbord.

Den klassen har tackat mig för att jag visat dem vad kärlek är, för att de fått prata känslor och de har sagt att de älskar mig för att jag för alltid har förändrat deras dagar i skolan.

Behöver jag säga att jag grät när de läste upp det i klassen………. <3

Det som fattas i världen

Med tanke på det senaste hemska terrordådet, lägger jag ut en av mina känslosamma texter. De anhörigas känsla kommer jag inte förbi.

Du finns inte mer

Blommorna vissnar
marken torkar
luften flämtar
– du finns inte mer

Hur kan allt pågå
som om ingenting hänt
stanna världen
– du finns inte mer

En dag kommer
jag att andas
känna hela
livets puls

En dag kommer
skrattet tillbaka
glädjen vilar bara
eller hur

– visst blir det så