månadsarkiv: november 2018

Ett fint program om Asperger

Såg detta fina program nyss, på UR Play, ”Asperger & jag”. Se den!

”Jag är inte en typisk autistisk person, för det finns ingen typisk autistisk person”, säger Chris Packham. Han är känd i Storbritannien frän naturvetenskapliga TV-program. Först i 40-årsåldern diagnostiserades han med Aspergers syndrom. Nu berättar Chris hur han upplever verkligheten, om förstärkta sinnesintryck och om sociala svårigheter, om sin relation till djur och natur, om punk och om självmordstankar. Vi får också lära känna hans bästa vän, hunden Scratch, och de människor som betyder mest för honom.

Jag gillade det som kom fram i programmet: att människor med autism ska få göra det de är bra på, inte få höra vad de inte kan. Härligt!

Det kom även fram att i Silicon Valley får autistiska sökanden fem dagar på sig att visa vad de kan i stället för en intervju under en dag! Underbart!
De berättade även att de inte hade kommit så långt inom rymdforskning eller gällande mjukvaror/program om de inte hade anställt autistiska personer.

Fanns uttalanden i programmet som jag inte tyckte om, typ att jämföra asperger/autism med cancer! Att det ska hittas ett botemedel! Jag ryser av sådana uttalanden! Det är inte de som ska ändra på sig för att passa in! Det är samhället/vi som ska acceptera att de kan /har tålamod/är skickliga inom områden ingen annan vill/orkar/kan klara av!

Endast 14 % av autistiska medmänniskor i USA hittar ett jobb. Det är en stor förlust att de inte får möjligheten att hamna på rätt plats. Då skulle underverk ske!

Du fina elev som är annorlunda

Annorlunda
Du fina elev som är annorlunda. Var stolt över dig själv! Du har andra talanger eller mer utvecklade än oss andra. Vem är annorlunda – egentligen? Att du har en diagnos som pekar på adhd, add, autism, asperger… eller en mix av dem… betyder inte att du inte räknas. Stryk orden ”inte” så ser du hur meningen lyder.

Värdefull
Du är värdefull! Smaka på de orden är du snäll… du är en värdefull del av Livets puzzel. Du har så mycket att delge oss andra. Du ser, hör, känner och upplever livet och den dagliga pulsen på ett sätt som vi övriga inte förnimmer längre. Det är fint, tycker jag. Och ännu finare de ögonblick du delger mig det under våra möten i skolan.

Tack
Tack för att just du kom in i mitt liv. Tack  fina elev, du som är annorlunda, för att du finns 🙂

Dessa underbara elever

Dessa underbara elever som jag har förmånen att få möta varje dag i skolan, i min roll som speciallärare, skänker sådan glädje hos mig.

Dessa underbara elever har bland annat autism, asperger, adhd, add, dyslexi… och ofta en mix av dessa. Jag lär mig av dem och vi har både roliga och krävande möten.

Jag har beställt tre böcker för att kunna bemöta dem bättre, på deras våglängd.
En bok handlar om pedagogiken, en om samtalet och den sista om hur skolan var från en elevs synsätt. Ska bli bra julledighetslektyr 🙂

Har du någon erfarenhet att dela med dig av, är du mer än välkommen att skriva ner det här till oss andra.

 

Nu kommer jag att skriva oftare för…

… jag arbetar numera tre dagar i veckan sen jag blev pensionär. Dessutom har jag bytt från att vara klasslärare till att vara spec.lärare med pedagogisk inriktning.

Det känns verkligen bra att äntligen få tid med de elever som – av olika anledningar – ligger efter i skolarbetet. Eleverna själva är jätteglada, deras föräldrar och jag likaså 🙂

Att arbeta tre dagar i veckan känns härligt. De övriga dagarna kan jag äntligen få tid och ork över för min konst och mitt skrivande. Har redan varit på ett bibliotek och läst och berättat om min senaste bok. Jag fick även en del böcker sålda under kvällen och det var riktigt kul!

Vad har du för intresse och hobby? Berätta gärna för oss andra.

Se och lyssna på barnen

Vår framtid är de barn och ungdomar som försöker växa och blomstra i vårt samhälle idag. De har det sannerligen inte lätt!

LYSSNA på dem så kommer du inse att de är mycket kloka och insiktsfulla.
SE dem för vad de är – en egen unik liten människa.

Jag anser att det är en oroväckande tid vi lever i och går fram emot. Det är inte många som ger sig tid att lyssna på någon annan idag, än mindre ger av sin tid till det. Det är inte många som ser en annan människa för vad den är –  en alldeles unik individ med dolda talanger av de mest skiftande slag.

Börja LYSSNA och börja SE alla dessa barn och ungdomar som inget hellre vill än att vi vuxna ska ge av vår tid till dem.

Jag hade två av mina sex barnbarn i helgen och det har varit helt underbart att lyssna på dem, rita och måla med dem, skratta med dem, höra dem berätta om sina upplevelser av sorg, se dem leva här och nu. En skattkista!

Börja redan i morgon med att SE och LYSSNA på en annan medmänniska! 🙂

Var rädd om dig fina medmänniska

Livet hårdnar mer och mer i vårt samhälle
Det inträffar tillfällen då jag undrar vad vi egentligen gör i dagens samhälle beträffande kommunikation. Jag har varit vikarierande klasslärare på olika skolor, även på timbasis; åk 3-9.
Det som ruskar om är saknaden och törsten efter att bli sedd och lyssnad på. Att det finns någon som har tid att lyssna, utan att kommentera eller värdera på något sätt. Ungdomar som vill att jag kommer tillbaka och pratar känslor med dem.
Elever i åk 3 som tackar mig för att jag har talat om och visat känslor, som säger att jag har förändrat deras dagar på skolan. att jag visat dem kärlek.
Vad håller vi på med – egentligen? Vi går mot ett samhälle där samtalet öga mot öga – och LYSSNANDET – håller på att försvinna! Det är verkligen alarmerande! Ett samhälle där känslomässig isolering brer ut sig är förödande! Våldet ökar ute på gatorna!
Hot och trakasserier via nätet (dator o mobil) ökar. Det är lätt att få ut sin frustration i det dolda. Vi måste stoppa upp detta vansinne!
Vad tycker du som läser detta? Egna erfarenheter?