Kategoriarkiv: Glädje

Se och lyssna på barnen

Vår framtid är de barn och ungdomar som försöker växa och blomstra i vårt samhälle idag. De har det sannerligen inte lätt!

LYSSNA på dem så kommer du inse att de är mycket kloka och insiktsfulla.
SE dem för vad de är – en egen unik liten människa.

Jag anser att det är en oroväckande tid vi lever i och går fram emot. Det är inte många som ger sig tid att lyssna på någon annan idag, än mindre ger av sin tid till det. Det är inte många som ser en annan människa för vad den är –  en alldeles unik individ med dolda talanger av de mest skiftande slag.

Börja LYSSNA och börja SE alla dessa barn och ungdomar som inget hellre vill än att vi vuxna ska ge av vår tid till dem.

Jag hade två av mina sex barnbarn i helgen och det har varit helt underbart att lyssna på dem, rita och måla med dem, skratta med dem, höra dem berätta om sina upplevelser av sorg, se dem leva här och nu. En skattkista!

Börja redan i morgon med att SE och LYSSNA på en annan medmänniska! 🙂

Regnet smattrar mot rutan

Regnet smattrar mot rutan
Det är ett vackert ljud, det av regn. Lugnande, lätt sövande och välbehövligt för en stressad själ. Snart ska jag iväg till en skola och vara vikarie. Det ska bli spännande att möta nya elever, nya tankar och göra nya bekantskaper.

I fredags blev jag pensionär (65 bast i en hast) men ska fortsätta jobba i skolorna ett par dagar i veckan. Det som är skönt nu är att jag rår över min egen tid gällande arbete. Har jag inte lust en dag så har jag inte. Och så länge jag har lust att vara i skolorna, så länge jag behövs och så länge de vill ha mig så jobbar jag på. Det sköna är att det inte är ett måste och inte 8-17 fem dagar i veckan.

Regnet smattrar mot rutan och lugnar en stressad själ 🙂

Vaknar till en strålande höstdag

Vilken underbar dag att vakna till! SOLEN skiner och det är +18 grader varmt ute. En underbar höstdag med andra ord.

Apropå solen så ska jag ta fram lite material till skolan. Vi har talat om rymden och sett film om rymdfärjan ISS och sett Fuglesand göra rymdester samt lite om svarta hål och asteroider, det gillade eleverna.  Nu ska vi fortsätta med planeterna Jorden, Månen och Solen.

Även dags att kika på lite författare. Eleverna har lånat en varsin bok på biblioteket och först ska de få lära sig hur man skriver en recension. Jag högläser även ur en bok (Tom Gates) som både de och jag gillar. De tycker om att jag förställer rösten och att jag gör rörelser till det jag läser. Detta ska de själva få öva på så småningom.

Nu ska jag fika klart och gå ut i den underbara solen, känna livsglädje och önska alla läsare av min blogg en underbar söndag.

 

Politikernas löften och käbbel

Det är ingen hejd på vad partier och politiker försöker bräda varandra med i dessa valtider. De käbblar och kastar dynga på varandra, som små tjuriga ungar i sandlådan, i stället för att tänka på LANDET och MEDBORGARNA.

Cornelis Vreeswijk – undrar vad han hade skrivit för texter i dagens samhälle? Han är saknad med sin samhällskritik, sarkasm och humor.

Lärare ska ha mer i lön, säger ett parti, ett annat anser att lärarassistenter ska till (1-årig utbildning).

Jag anser att det är skolmiljön som ska stå i fokus. Det är där det behöver fixas till en hel del.  Mindre skolor, mindre klasser, mer resurser till eleverna för studiestöd och läxhjälp, samtal i vardagen, lära ut eget ansvar och ha regler som alla känner sig trygga med (både skolpersonal och elever), lära ut att när man ställer till något får man ordna upp det efter sig.

Min vision är att ha livskunskap på schemat: eget ansvar, känslor, livskriser, vad som sker inom oss när vi mår dåligt, mobbing, trakasserier, empati… och mycket mer.
Vi får tidigt lära oss hur vi släcker bränder, gör hjärt- och lungräddning, ringer ambulans och polis… men ingenstans om hur vi agerar och reagerar och bemöts när vi förlorar någon eller något, mår psykiskt dåligt av olika orsaker eller hur social och känslomässig isolering är förödande! Dessutom mer av vilka lagar och regler som gäller i samhället i övrigt och att det blir en reaktion och straff av skilda slag när man bryter dessa.

In med livskunskap på schemat!  När jag pratar sådant med elever blir de vildaste elever lugna och lyssnar. Många vill berätta hur de mår och vill bli lyssnade på.
DÄR bör insatserna sättas in! Av certifierad personal, givetvis, för känslor är inget att leka med! DÅ kan lärarna få göra det de är bäst på och utbildade för – lära ut i lugn och ro!

Vad tycker du, kära läsare?

Skoleleverna är vår framtid

Tellus
Jorden

Vår framtid
Skoleleverna är viktiga för de är vår framtid. Jag brukar säga det till dem, MEN att de även har ett ansvar över att se till att de sköter den framtiden bra.  Att värna om jord, luft och vatten, om djur- och växtriket samt att vara en medmänniska i övrigt.
Det brukar uppskattas och det tar inte många sekunder förrän samtal och diskussioner är igång. Det gäller både mellan- och högstadiet.

Brukar du, läsare, säga till barn och ungdomar att de är viktiga för att de är vår framtid?  Börja gör ett försök och återkoppla mer än gärna om vad du möter för reaktioner.

Vad Moder Jord vill säga oss människor – se improvisationen

Det händer saker hela tiden
Bränder, vulkanutbrott, översvämningar, extrem hetta, extrem torka, smältande glaciärer.

Hela världen är upp och ner
Det känns både olustigt och skrämmande. Vi är så små och obetydliga när Moder Jord och naturkatastroferna slår till.

Se denna  improvisation av Genadi Tkachenko om vad Moder Jord vill säga oss människor.  https://www.youtube.com/watch?v=FaH4Tno7IZ8

Vandringen på Livets stig

Skogsstig
Livets stig

Har du någonsin tänkt på att du alltid är på väg, att du hela tiden vandrar på Livets stig? En fascinerande tanke, eller hur? Och det bästa av allt… det är DU som bestämmer riktningen och takten!

WAOW! Inser du vidden av det!? DU bestämmer och påverkar vad som sker och ska ske i ditt liv.

Sätt dig ner och fundera på vad du vill – egentligen – och börja agera utifrån det. Tänk positivt! Det som inte gagnar dig ska sållas bort, och det innefattar allt. Tanka med positiva människor runt dig, positiva handlingar.

Det som är negativt på något sätt och som du kanske inte kan påverka själv just nu – yttre faktorer – kan du bearbeta med tanken: ”Hur mycket tillåter jag att detta ska dra ner mig?” Då har du lite kontroll i alla fall, och det underlättar.

På den tid du kan påverka själv och må bra och bättre, lyssna på den musik du gillar, krama på nära och kära, överraska i vardagen med en fika, med bio, med en liten present… när du skänker glädje till andra får du dubbel glädje tillbaka, Fint som snus!  
Dela sorg med andra, låna ut dina öron – delad sorg är halv sorg… ännu finare, eller hur!?
Skapa ett bättre liv med start precis JUST NU… det är din styrka.

Kram lilla medmänniska… och du… take care out there!

Tecken under en promenad gav tankar om framtiden

Idag var jag på en timmes promenad i hettan. I en gångtunnel hade någon textat med färg ”Var rädda om varandra”. Instämde i det. När jag gick vidare efter tunneln och kommit en bit, stod det på marken ”Kärlek” och en massa rosa hjärtan… sen ”Barn är framtiden”

Det var fina budskap! Underbart att läsa, tänkvärt och jag kom på mig med att småle.

Barn är viktiga, de är framtidens ledare och vårdare av vår planet Tellus (Jorden).
Med tanke på vad vi ställer till med idag på Jorden lär de inte få ett lätt jobb.

Vad anser du, läsare i cyberspace, är viktigt för framtiden?

Offra lektionstid på samtal om känslor

Jo, du läste rätt! Jag har märkt ett otroligt sug efter det vanliga samtalet, speciellt om känslor och närhet, när jag har varit ute på skolor som vikarierande lärare.

Exempel: Jag var till en skola för att ha svenska för åk 6. Totalt omöjliga, fick jag höra. Det var lindrigt sagt. Mobiler, saker som kastades omkring, gap och skrik. Jag bara ställde mig längst fram och var tyst. Efter ett tag undrades det varför jag bara stod där och tittade på dem. När jag sa att jag väntade på att de skulle lyssna behövde jag inte vänta längre, för det skötte klassen om själva.

När det var helt tyst sa jag tack, presenterade mig och hälsade dem välkomna. ”Till vad?” sa en kille. ”Till den första dagen på resten av ditt liv”, svarade jag lugnt.

Jag lovar att du kunde hört en fjäder landa på golvet! Jag hade deras uppmärksamhet direkt.

Resten av lektionen gick åt till att prata känslor och upplevelser i samband med olika livsavgörande händelser och jag lät de två ledarna i klassen få börja. Äskade tystnad, respekt för den som talade, att titta på den som talade för att bekräfta för denne att de hörde, att vara tysta och att l y s s n a!

Många sa att de inte hade haft någon att prata med och tänk er själva vad dessa inbakade känslor kan ställa till med i en ung kropp. Utåtagerande för att få uppmärksamhet, brist på tillit till vuxna… listan kan göras lång.

En vecka senare var jag tillbaka för att ha en annan klass i bild. Då kom tre killar springandes emot mig och skrek ”IB är tillbaka!” När de fick höra att jag skulle ha en annan klass ville de byta vikarie. ”Snälla, kom tillbaka, vi vill prata känslor” sa de.

Så tveka inte… offra lektionstid på att låta mig komma till er och prata känslor, livskriser, agerande, orsaker och verkningar med era elever. De saknar det och behovet är stort.

Bygg sedan vidare på temat med gruppindelningar och vidare elevarbeten i bild, ord, musik, teater… det går att fixa på många sätt. Stanna inte där utan offra lite tid på en och annan lektion för att hålla temat levande. Eleverna är vår framtid!

Det finns ett sug därute… ett otroligt sug på att bli sedd och lyssnad på!

Kommunikationsvägarna i vardagen

Människor, människor. Dessa människor… som springer, cyklar, går fort, pratar högt i mobilen, joggar med barnvagn, joggar med hund… ett evinnerligt stressande och jagande efter… vad? Hur blev det såhär?

Ingen verkar ifrågasätta eller reagera över sättet de tar sig igenom dagen. Tänk om alla tog sig en funderare över om vad som – e g e n t l i g e n – är viktigt i livet. Inte kan det väl vara så illa att det är ett missat inlägg på Facebook, en missad ögonblicksbild på Snapchat eller tjafset med någon på jobbet?
Eller… det är just det är… det är nog så illa!

På tunnelbanan pratas det högt i mobilerna om privata saker. Värre ändå… om sekretessbelagda saker! Till på köpet namn nämns i de sammanhangen! Då råder ingen tystnadsplikt längre!

Vad skapar allt detta? Behöver människor verka vara så oersättliga och viktiga i sitt jobb?
Är det i själva verket en livslögn? Det kanske är så illa att… det beror på att vi inte har tid att varken l y s s n a eller  p r a t a med varandra längre?

De flesta samtal jag lyssnat till under mina promenader, på fik eller på resande fot handlar till övervägande del om negativa saker. Det är sårade och kränkta känslor som ventileras.
Tänk om… bara tänk dig… om alla denna energi i ställes läggs på positiva samtal, på skratt, på kramar, på glittrande ögon och leende munnar! Ren och skär livsglädje!
Delad glädje är dubbel glädje. En klyscha, javisst, men tänk efter vad den försöker säga dig!
Tänk… vilka vibrationer som skulle sändas ut och tas upp av andra, som skulle spridas vidare! WOW! Allt i det positivas och glädjens namn.

En läsarfråga: Vad känner och upplever du gällande detta?