Kategoriarkiv: Känslor

Lättkränkta människor

Lättkränkta
Det fascinerar mig hur lättkränkta människor känner sig idag. Det är på tok för lätt att slänga ur sig att man blivit kränkt. I mitt tycke används det mer som ett vapen som en del tar till vid motgångar.

Skolan
Har själv upplevt en incident som vikarierande lärare i en grundskola. När jag sa till en kille i åk 6 att sluta sparka boll på den sida tjejerna hade i gympasalen, när jag var fritidsledare, fick jag höra ”Är du sexistisk?” Mitt svar tog död på all fortsatt konversation: ”Vad intressant att du upplever det så. Kan du utveckla det där?”

Dagligen
Varje dag läser jag, hör jag eller får jag berättat om människor som blivit eller känner sig kränkta av olika orsaker. Det värsta är att ordets grundbetydelse försvinner. Det verkar vara väldigt inne att känna sig kränkt nuförtiden.

Läsarfråga: Hur upplever/uppfattar du detta med kränkthet, kära läsare? 

Skapa din egen dag

Vad menar jag nu, tänker du nog
Enkelt – egentligen. Det är våra egna tankar som skapar hur vi känner oss.
Det är vi själva som sätter hinder för oss – ingen annan.
Upptäck din nya dag, som är den första på resten av ditt liv.
Var tacksam över det du redan har, som du uppskattar, men kanske inte alltid tänker på.

Vi tar oftast saker för givna
Tänk dig en skogspromenad. Höra trädkronors sus, känna dofter av mossa, svamp, blommor. Ta ett djupt andetag, blunda, lyssna och bara njut medan du långsamt andas ut.

Tänk dig att vara på en sandstrand eller klippa och höra vågors brus, se tången bölja sig under vattenytan, känna vindens smekning över din kropp. Ta ett djupt andetag, blunda, lyssna och bara njut medan du långsamt andas ut.

Upptäck det lilla grässtrået som vajar i vinden, se hur det dansar runt på sin plats. Se hur den följer med och inte kämpar emot. Gör så du också, följ med i livets böljande och var nyfiken på vad som väntar om hörnet.

Vad vill jag med mitt liv
Emellanåt behöver vi stanna upp och ställa oss den frågan. Du har svaret inom dig.

Här är några frågor till hjälp:
Vad känner du lycka över att göra?
Vad får dig att känna glädje?
Hur kan du vidareutveckla din innersta önskan?
Vem/vilka kan stötta dig?
Vad skulle du behöva göra för att komma igång?
När skulle detta ske?
Var skulle det passa in?
Finns några hinder? Om, hur kan de överbryggas?

Lycka till, lilla medmänniska… vänta inte, livet varar inte för evigt.

En stjärna har lyft mot stjärnorna

Har precis sett reprisen av Stjärnorna på slottet med Johannes Brost. Rekommenderas!
En fantastisk skådespelare till som gått ur tiden.
Han fick även en Guldbagge för bästa manliga huvudroll i Avalon. Skönt att han fick uppskattning för sin mer allvarliga sida. Det var säkert lätt att fastna i komedifacket, speciellt efter Rederiet.

Mick Jagger i Rolling Stones var vän med honom sedan 60-talet och det var roligt att höra om den tiden samt alla berättelser i övrigt som Johannes delade med sig av.

Många fina skådespelare har avlidit och lämnat tomrum efter sig. Johannes var en av dem.
Vila i frid!

Att vara annorlunda är att vara unik

Hibiskus
Att vara annorlunda är att vara unik

annorlunda, unik, livet, elev, puzzel, Jag möter elever som känner sig annorlunda, utanför eller osynliga. Till dem brukar jag visa denna bild som jag tagit i mitt hem. Hibiskusens ena blomma såg annorlunda ut.
Den växte på sitt eget sätt. En uppstickare, en egen unik växt.

Till elever som inte känner sig bekväma med sig själva brukar jag säga såhär:
– ”Du är en egen unik människa. En viktig puzzelbit i Livets puzzel. När den biten saknas, då märks det. Du har egna unika förmågor som ingen annan har. Precis som blomman här, som växer och söker sig uppåt, så ska även du göra. Tänk med värme på dig själv.
Du är framtiden för vår planet och vårt samhälle. Ta tillvara på den bilden och väx vidare
i Livet. Sök dig mot ljuset och sträck på dig, för du duger som du är. Livet gör sina egna varv, det är det som är så spännande. Tänk såhär: Hallå Livet, vad väntar om hörnet?”

Du som läser detta, hur brukar du agera när du upptäcker en medmänniska som är avvikande på något sätt? Berätta gärna!

Livskunskap – livskrishantering

Livskunskap – livskrishantering
Idag pratade jag livskrishantering (livskunskap) med elever i mellanstadiet.
Det var oerhört tyst och de lyssnade med spetsade öron. Därefter blev det frågestund och egna berättelser om känslor och upplevelser.

Först trodde de att det bara handlade om döda människor, men det finns skattat ca 50-talet olika kriser som vi kan uppleva i livet. Exempelvis separation, dödsfall, sjukdom (egen eller andras), olyckor, husdjur som avlider eller insjuknar, spelskulder, mobbning, trakasserier, fängelsestraff, ekonomiska bekymmer, otrohet, tillitsbrist, komplexa olyckor (företag, tåg, flyg…)… det var några av dem, .

Detta är ett ämne som skulle behöva finnas på skolschemat.

Det som skapar mycket elände och ledsamhet hos många är kontaktlösheten i samhället.
Idag är det för lätt att gömma sig bakom en skärm istället för att träffas på riktigt. Det ser ledsamt ut när jag ser par ute som sitter med en varsin mobil istället för att umgås. Ännu värre när EN sitter med mobilen och den andre ser ledsen eller ”trött” ut.

Vad anser du om kontaktlösheten, mobiler och om det ökade psykiska sjukdomstillståndet? Vi har det bra men ändå mår så många dåligt! Hur ser du på det?

Se upp i halkans tidevarv lilla medmänniska

Simhoppstävling
I går var jag på ena barnbarnets simhoppstävling. Hon är 11 år och otroligt duktig.
Det slutade med en andraplatsplacering 🙂

Halka
När jag skulle till tunnelbanan kom jag inte långt. Jag halkade, det gick otroligt snabbt.
Helt plötsligt låg jag på backen och fattade ingenting. Det enda som for i huvudet var att jag måste upp snabbt, medan kroppen fortfarande var bedövad av smällen.
Hade jag väntat hade jag inte klarat det själv. Ingen var i närheten, för det var på baksidan av simhoppsbyggnaden.

Skador
Det blev en ordentlig smäll på höger höft och axel, en sträckt ljumske (aj!) och sårskador i handflatan. Jag försökte tappert gå vidare men kände att jag inte skulle klara av det.
Sagt och gjort, jag halade upp mobilen och ringde min särbo som släppte allt, och kom direkt med bil för att se till att jag kom hem tryggt.

Tanke
Lite svårt att gå, men… det slutade bra. Inget brutet och det bästa av allt… glädjen över att ha fått se barnbarnets fina simhopp 🙂

Se det bästa i livet, ta tillvara på glädjeämnena så känns allt bättre, fina medmänniska.