Etikettarkiv: diskussion

Saknar samtalet med respektfullt lyssnande

Jag saknar samtalet där den ena parten berättar sin åsikt och den andre lyssnar respektfullt, utan att avbryta eller pådyvla sin syn på det hela.

Jag saknar diskussionernas tid. Numera dikteras synpunkter och ve den som inte tycker likadant!

Jag saknar lyssnandets ädla konst. Inte alltid jag tänker på den själv, men försöker oftast.

Jag saknar lågmälda röster. Idag verkar det som alla drabbats av ”dagis”-sjukan, det vill säga pratar väldigt högt (snarare skriker), så det hörs en bra bit bort.

Jag saknar tystnaden mellan samtalen. Idag verkar det som folk blir nervösa om det råkar vara tyst en stund. Det är bra med eftertanke, det skapar i sin tur andra frågeställningar att ta upp till vidare diskussion.

Vad anser du, läsare, om detta i dagens samhälle?

 

En dag som vikarie i skolan

En vikariedag
Var på ett högstadium söder om Stockholm igår. Fick igång en diskussion om vad ungdomarna i åk 9 anser om varför det är så många som mår dåligt idag, fast vi har det bra i övrigt. Det var tyst ett tag, sen kom spridda kommentarer innan det lossnade.

Många ansåg att det berodde på sociala medier. Jag frågade då hur de tyckte att det problemet kunde tacklas. Då blev det tyst och några undrade vad jag menade. Enkelt, svarade jag, gå till dig själv eller om det är ett syskon eller bästa kompisen som råkar ut för något illvilligt på sociala medier. Hur skulle ni du agera tror du? Vad tror du att du skulle vilja åstadkomma för att få slut på nättrollen?

Diskussionerna började lossna, om än något trögt. Det är inte lätt när en vikarie kommer in och ställer sådana här frågor. Vem är jag – egentligen? Tillit byggs inte upp under en eller ett par lektioner. Det är det som kan kännas frustrerande emellanåt, men jag ger inte upp.

Något som är viktigt – och som jag tar upp vid passande tillfälle – är LIVSKUNSKAP.  Kommunikation, att bli hörd och bekräftad, vad som inträffar när vi drabbas av sorger av alla de slag, vart tog humor och skratt vägen, empati, lyssnandets ädla konst.
Det brukar väcka många och det finns ett törstande behov därute av att få berätta.

Det är där jag vill kliva in. Coachning, svåra samtal, måla av sig känslor, lyssna, lyssna, lyssna.

Lättkränkta människor

Lättkränkta
Det fascinerar mig hur lättkränkta människor känner sig idag. Det är på tok för lätt att slänga ur sig att man blivit kränkt. I mitt tycke används det mer som ett vapen som en del tar till vid motgångar.

Skolan
Har själv upplevt en incident som vikarierande lärare i en grundskola. När jag sa till en kille i åk 6 att sluta sparka boll på den sida tjejerna hade i gympasalen, när jag var fritidsledare, fick jag höra ”Är du sexistisk?” Mitt svar tog död på all fortsatt konversation: ”Vad intressant att du upplever det så. Kan du utveckla det där?”

Dagligen
Varje dag läser jag, hör jag eller får jag berättat om människor som blivit eller känner sig kränkta av olika orsaker. Det värsta är att ordets grundbetydelse försvinner. Det verkar vara väldigt inne att känna sig kränkt nuförtiden.

Läsarfråga: Hur upplever/uppfattar du detta med kränkthet, kära läsare?