Etikettarkiv: halka

En olycka kommer snabbt

Efter ett trevligt avslut i skolan den 21 december, samlades vi lärare och drack glögg tillsammans och önskade varandra en trevlig Jul innan hemgång!

Det bar sig inte bättre än att jag vurpade när jag nästan var hemma.
Det gick oerhört snabbt! En ynka isfläck och jag slog i höger sida av ryggen när jag landade. Dessvärre mot en hård iskocka. Aj aj aj!

Fick snabbt hjälp att komma upp av folk som var i närheten. Kände mig mest dum, men smärtan som först slog till var oerhört smärtsam. Det gick som i smärtvågor, pulserande. Kände inget efter några hemska sekunder, det blev väl bedövat. Väl inne fick jag våldsamma smärtor när jag böjde mig framåt. Jag fick blodtrycksfall, blev rädd och ringde min särbo och bad honom komma över. Den natten satt jag och sov i soffan.

Först den 25 december var jag tvungen att ta mig till närakuten kl. 10:00. Det blev en akutremiss till Sös och en morfinspruta mot smärtorna. Jag kunde knappt andas på grund av smärtor vid inandning. Röntgen, ultraljud, prover och citodon. På fastande mage! Slutade med att jag kräktes galla innan hemgång.

Jag kom ut från Sös kl. 20:15 på Juldagens kväll! Inget brutet, inga blödningar, men små sprickor vid revbenen och mjukdelsskador som smärtar kolossalt. Fick höra att våld mot bröstkorgen alltid ger tilltagande smärtor som avtar på 4-5:e dagen. Det förklarade den ökande smärtan som skrämde mig. Ett är säkert: okunskap föder rädsla!

Nu börjar återhämtningen och jag är glad att jag är ledig nu och slipper vara hemma från skolan och mitt viktiga jobb med eleverna.

Hur har din Jul varit, du läsare i cyberspace?

Se upp i halkans tidevarv lilla medmänniska

Simhoppstävling
I går var jag på ena barnbarnets simhoppstävling. Hon är 11 år och otroligt duktig.
Det slutade med en andraplatsplacering 🙂

Halka
När jag skulle till tunnelbanan kom jag inte långt. Jag halkade, det gick otroligt snabbt.
Helt plötsligt låg jag på backen och fattade ingenting. Det enda som for i huvudet var att jag måste upp snabbt, medan kroppen fortfarande var bedövad av smällen.
Hade jag väntat hade jag inte klarat det själv. Ingen var i närheten, för det var på baksidan av simhoppsbyggnaden.

Skador
Det blev en ordentlig smäll på höger höft och axel, en sträckt ljumske (aj!) och sårskador i handflatan. Jag försökte tappert gå vidare men kände att jag inte skulle klara av det.
Sagt och gjort, jag halade upp mobilen och ringde min särbo som släppte allt, och kom direkt med bil för att se till att jag kom hem tryggt.

Tanke
Lite svårt att gå, men… det slutade bra. Inget brutet och det bästa av allt… glädjen över att ha fått se barnbarnets fina simhopp 🙂

Se det bästa i livet, ta tillvara på glädjeämnena så känns allt bättre, fina medmänniska.