Etikettarkiv: skola

Skolan förr och nu

Minns detta när jag gick i skolan – mot dagens skola

Läraren bestämde – eleverna/föräldrarna bestämmer
Bråk stävjades snabbt – bråk eskalerar snabbt
Läraren lärde ut – läraren lär ut, kopierar, är rastvakt
Läraren gav kvarsittning – läraren får inte ge kvarsittning
Läxor flera dagar i veckan – läxor ska göras i skolan pga fritidssysslorna
Lärarna lunchade tillsammans – lärarna har pedagogisk lunch med eleverna
Lärarna träffades på raster och delade problem – lärarna hinner aldrig träffa kollegorna
Eleverna pratade och umgicks på rasterna – eleverna har bara ögon och öron för mobilen
Ordning och uppförande på betyget – ingen reprimand får givas på betyget
Frånvarotimmar på betyget – får inte uppges idag

Detta är bara ett litet axplock. Minns när min pappa berättade om hur tufft det var när han gick i skolan. DET skulle dagens bortskämda elever få känna på!

Vart är vi på väg — egentligen?

Jag är tillbaka och snart är det val

Har varit ur slag ett tag och sen ett nytt skoluppdrag som tagit min tid, men nu är jag tillbaka. Bättre sent än aldrig 🙂

Snart är det valdags igen. Själv har jag förtidsröstat och det känns bra att alternativet finns. Oftast är det som mest att göra under helgerna och då är det skönt att kunna rösta en vardagskväll.

Eleverna gör valaffischer i skolan, men inte med dagens partinamn utan med egna skapade och med kraftfulla budskap. Barn på 9 år kan argumentera en hel del!

Mörkret börjar falla tidigare och hösten är på ingång. Det var inte länge sedan värmen var olidlig. Det känns nästan konstigt med svalare temperatur nu. Eldsvådor och skogsbränder känns avlägsna.

Men… vi ser framtiden an med tillförsikt… annars känns det bara hopplöst.

Nu ska jag i säng. En ny dag med elever och föräldrasamtal väntar i morgon.
Ha det gott därute i cyberspace! 🙂

Snart börjar skolorna igen – hur mår många elever innan?

Snart börjar skolorna igen
För snart, tycker säkert en del barn och tonåringar. Det finns ett mörkertal av de som blir mobbade och trakasserade på olika sätt. Inte alla elever berättar för någon om vad de utsätts för.

Psykiska besvär har ökat
Det är en varningsklocka som våra politiker måste ta tag i, innan det går för långt! Ingen elev ska ens kunna börja fundera på självmord – eller ännu värre – försöka begå självmord.

Samtalet i vardagen är oerhört viktigt
Vid flertalet tillfällen, i egenskap av vikarie, har jag upplevt en håglöshet eller ilska hos elever som mår dåligt. Inte alltid tar de chansen att ha det där vardagliga samtalet med mig, men majoriteten gör det faktiskt. Det kan räcka att de får pysa ut frustration ett tag, men det fylls snart på igen om inte vi vuxna tar tag i det direkt.
Givetvis försöks det på skolorna, det är tyvärr oftast ont om både tid och resurser.

Fler vuxna behövs 
Elever behöver fler vuxna som kan ta sig den tiden, utöver vad ordinarie personal mäktar med. Det kan göra att de elever som väntar på samtalstid – eller som inte ens kommit så långt – kan få ge utlopp för sina tankar och känslor innan de gör sig själva, eller andra, illa.

Du läsare i cyberspace: vad anser du i denna frågeställning?

Större eller mindre skolor

Det pratas ideligen (främst politiskt sett) om skolornas storlek. Elevantal från dagens 900+ till framtidens 2000 + i EN skola (så kallad storskola). Vilket vansinne!

Det skapar anonymitet, vilket är förödande! Elever av idag söker uppmärksamhet på alla möjliga sätt: ”Se mig, hör mig!” Det är något som INTE främjas av större skolor med flera elever, stora klasser, trånga klassrum.

Det är dags att tänka om! Gå tillbaka till mindre skolenheter, färre elever i klassrummen, bättre ventilationssystem, möjligheten att samtala eller plugga i tysta rum.
Framförallt är det bra för den egna personligheten, d.v.s.  eleven syns, eleven hörs, de får snabbare bekräftelse när det finns utrymme för att kunna ägna sig åt det väsentliga… det vill säga studier i en lugn miljö.

Vad anser du som läser detta?

Elevers oro inför prov i engelska – och en lärares svårigheter att räcka till

Nerver av … tunn tråd
Inför ett prov i engelsk grammatik med ett antal åk 4 har jag förberett med information, med övningar, övningar och mer övningar. Idag skulle provet alltså ske till slut.
Det visade sig att nerver av stål inte passade in för dagen – snarare nerver av tunn tråd. Jag blev tagen på sängen av den otroliga oro som infann sig. Nu ska det även framgå att många av dessa barn inte ens har haft prov tidigare (!) till min oerhörda förvåning.

Detta är en mångkulturell skola och kunskapsnivån ligger från analfabeter till de som klarar det mesta och mer därtill. Med andra ord är det omöjligt för lärare att kunna räcka till för alla under lektionerna. Det underlättar inte precis att klasserna är stora och att det är brist på resurser.

Frågeställningar från elever
”Måste jag gå om 4:an om jag inte klarar provet?”
”Vad råkar jag ut för om jag inte kan engelskan?”
”Måste mina föräldrar få veta om provet?”
”Min mamma kommer att bli galen om det dåligt”
”Blir du arg på mig om jag inte kan nåt?”
” Jag kunde det här förut, men nu är jag så nervös så jag kan ingenting!”

Känslor
En del barn grät av ångest för att de skulle ha provet! Det berörde mig oerhört att de mådde så dåligt. Jag fick ta åtskilliga minuter till att berätta att inget allvarligt skulle hända om det inte gick bra. Jag betonade att resultatet på provet var en signal från dem själva till dem själva om vilka områden de skulle behöva läsa in sig mer på.

Specialpedagog
En del barn har dyslexi, andra språkförbistringar av skilda slag, och de kan få sitta hos specialpedagogen för att få stöd under provet. Problemet är att specialpedagogen är så fulltecknad att det är svårt för denne att räcka till för alla.

Vi lärare
Vi lärare – vi räcker inte till! Små elever som normalt är kaxiga i korridorerna och på rasterna blev som små rädda harungar när provet skulle göras. Alla räckte upp handen och ville ha hjälp. En del var så stressade att de inte kunde läsa eller förstå någonting helt plötsligt. Vad jag led med dem!

Jag förklarade att detta var en övning för dem inför uppflytten till 5:an i höst. Jag sa även att jag skulle ge rätt fast det var stavfel, bara jag förstod vad de menade, men berättade att det blir tuffare ju högre upp de kommer i studiegången. Jag betonade att detta var sista gången jag gjorde så, att det fick ses som en mjuk övergång, men att de måste plugga in sina läxor bättre.

Det har aldrig varit så tyst i klassrummen som under provet! Tänk om denna ljuva tystnad kunde vara varje lektion! Vilken lisa för själen det skulle vara.

Det jobbiga var alla händer som sträcktes upp… de fick mig att likna det hela vid hungriga fågelungar.

Våra politiker skulle behöva vara ute mer i skolorna  – prata med lärare och övrig personal om hur vardagen kan vara. Det är ingen avundsvärd arbetsmiljö – det kan jag intyga!

Men… det som berörde mig i dag var denna oro hos eleverna och att det behövs resurser i varje klass som kan hjälpa till under tiden lärare håller lektionen.

Nu tappas det fler och fler lärare – det är dags att ta tag i problematiken och sluta upp med att släcka bränder! Annars riskerar Sverige att hamna långt ner på listan över världens främsta utbildningsländer.

Elever med olika funktionshinder

Mina möten med elever i skolorna som har olika funktionshinder
De ger så mycket tillbaka känner jag. Många har en syn på tillvaron som de flesta av oss har tappat bort. Det är alltid spännande att möta dessa fina framtidens barn.
De påverkar mig och får mig att tänka efter. Då dök denna dikt upp som jag skrev en kväll:

Att vara annorlunda

Dina tankar och uttryck
så självklara
ändå glömda
av oss andra

Din klokhet och empati
så otroligt viktiga
ändå de försummas
av oss andra

Du ser bortom dimman
som belägrar våra sinnen
du hör själens rop
vi andra slutat lyssna på

Du känner livets sanna puls
som många av oss söker
du uppskattar din morgon
vi andra suckar åt

Du föddes med autism
är inte som oss andra
men att vara annorlunda
är att vara unik

– så varför vara som alla andra

När det oväntade händer på en skola

Oväntat 1
När jag kom till en skola jag inte varit i på närmare 10 månader hände nåt fantastiskt!

Jag går över skolgården och en hop barn springer fram och ropar ”IB!”, ”Ska du vara vikarie hos oss?” Jag sa att jag skulle till åk 6. Då frågade en liten lirare – detta var åk 4 – ”vad heter du nu igen, IB?” När jag sa mitt namn sa han till sina vänner att de skulle tala om i skolan att de ville ha mig som vikarie.
Sen kastade sig tre av dem runt min hals och ville kramas! Det kändes verkligen i hjärtat!

Oväntat 2
Jag hälsar på lärare i lärarrummet och hämtar schema och klasslistor. Det skulle alltså bli två åk 6 denna dag och sista lektionen var det Elevens Val. Kul!

När jag ställer mig i dörren till klassrummet hör jag ett vrål: ”IB! Hallå alla, IB är tillbaka!”
Därefter är det idel leenden och en del kramar. Jag trodde de hade glömt mig! Vad glad jag blev! Vilket enormt välkomnande!  🙂

Sorgbearbetning
Under rasten kom en annan åk 6 fram, som jag inte skulle ha, och bad mig komma nästa dag till dem. Oj, vad det värmde! ”Vi glömmer aldrig dig”, sa en tjej, ”du fick oss att gråta, tack”.
Just den klassen hade jag samtal och diskussioner med rörande sorgbearbetning.  De berättade om vilka livskriser och sorger de själva hade upplevt och då brast fördämningarna hos en del. Den dagen glömmer nog ingen av oss!

En sak är säker: jag gillar att vara ute i skolorna och träffa dessa underbara elever! 🙂

En dag som vikarie i skolan

En vikariedag
Var på ett högstadium söder om Stockholm igår. Fick igång en diskussion om vad ungdomarna i åk 9 anser om varför det är så många som mår dåligt idag, fast vi har det bra i övrigt. Det var tyst ett tag, sen kom spridda kommentarer innan det lossnade.

Många ansåg att det berodde på sociala medier. Jag frågade då hur de tyckte att det problemet kunde tacklas. Då blev det tyst och några undrade vad jag menade. Enkelt, svarade jag, gå till dig själv eller om det är ett syskon eller bästa kompisen som råkar ut för något illvilligt på sociala medier. Hur skulle ni du agera tror du? Vad tror du att du skulle vilja åstadkomma för att få slut på nättrollen?

Diskussionerna började lossna, om än något trögt. Det är inte lätt när en vikarie kommer in och ställer sådana här frågor. Vem är jag – egentligen? Tillit byggs inte upp under en eller ett par lektioner. Det är det som kan kännas frustrerande emellanåt, men jag ger inte upp.

Något som är viktigt – och som jag tar upp vid passande tillfälle – är LIVSKUNSKAP.  Kommunikation, att bli hörd och bekräftad, vad som inträffar när vi drabbas av sorger av alla de slag, vart tog humor och skratt vägen, empati, lyssnandets ädla konst.
Det brukar väcka många och det finns ett törstande behov därute av att få berätta.

Det är där jag vill kliva in. Coachning, svåra samtal, måla av sig känslor, lyssna, lyssna, lyssna.

Tokigheter skapar glädje

Tokigheter skapar glädje
Har du tänkt på hur ditt humör kan förändras med hjälp av musik? Det är både enkelt och fantastiskt. Jag märkte det i  en klass under förra veckan. Tillfälligheter väcker nya idéer, det är ett som är säkert.

Jag kände mig så glad så jag sa ”Tjohoo!” under tiden som jag hoppade upp på ett ben och slog ihop armarna som ett v framför mig, när jag satte på musik på Youtube, som vi skulle dansa till. Genast nappade en pojke på mitt tilltag. Han skrattade och ville att jag skulle göra om det. Nya skratt! Härligt! 🙂

Då ville han se det en gång till. Jag kontrade med ett villkor… att han gjorde det samtidigt. Sagt och gjort! Det blev en ny liten fluga av detta! Efter det hör jag ”Tjohoo!” när jag minst av allt anar det. Riktigt skoj!

Tänk att en sån liten grej kan skapa sådan glädje! Prova vet jag… hitta på något eget och ta till när barnen minst av allt anar det. Berätta sen gärna hur det gick och dela med dig här på sidan till oss andra.
Lycka till!

Oro i världen skapar oro i vardagen

Oro
Oro i världen skapar oro i vardagen. Jag märker i skolorna jag vikarierar i att barnen känner oro över allt som händer. Finns tillfälle låter jag dem prata av sig, vi diskuterar och jag ser till att knyta ihop allt på slutet så de kan känna sig lugna igen.

Pratar du med ditt barn hemma om vad som sker i världen?

Politik
Det sker nyval titt som tätt över världen och i en del fall blir det upplopp och våld i samband med det. Vi har, hittills, varit förskonade för sådant i Sverige.

Pratar du med ditt barn hemma om politiska val som sker i världen?

Barn gör inte som vi säger – barn gör som vi gör... tänk på vad du säger, hur du säger det och varför du säger det. Dina barn uppsnappar allt du gör, så tänk efter före!

Oro skapar mer oro… om vi inte lyfter fram den i ljuset. Då krymper oron = kunskap ger trygghet.
Fråga barnet / barnen om vad de funderar på. Håll sedan TYST och ägna dig endast åt att LYSSNA!
Svara enkelt, utan utsvävningar eller kryddad med dina egna åsikter.