Etikettarkiv: sorg

Avslutningens väl och ve

Så närmar sig skolavslutningen
Jag känner både lättnad, glädje och sorg.  Mitt vikariat har gått ut. Nu skiljs mina vägar med eleverna då en lärare med behörighet har anställts.

Mycket kramar, kärleksfulla brev fyllda med tacksamhet och böner om att jag ska stanna. Det känns i själ och hjärta. Till hösten blir det nya skolor på timbasis.  Nya elever som ska testa mig som vikarie, nya bekantskaper, nya levnadsöden.

Skolavslutning är för mig både glädje och sorg. Glädje över att en termin är över och sorg över att skiljas från alla elever och fantastiska kollegor. Det har varit både jobbigt, slitsamt, mysigt och fyllda dagar med ömsom skratt och ömsom tårar.

Men mest av allt: jag har lärt mig så kolossalt mycket bara genom att lyssna, bekräfta och krama om. Tack alla fina elever och tack all mysiga kollegor!

Jag har lovat att komma på besök och alla vill att jag kommer tillbaka som sjukvikarie, vilket rektorn även önskat. Så får det bli! 🙂

Mot framtiden!……………………………. vad väntar om hörnet?………………………..

Nu är jag tillbaka… läs om du undrar

Hej igen, du läsare därute i cyberspace
Jag är tillbaka igen. Det har varit ytterligare en begravning, den tredje sedan mars i år. Den tredje vännen som gått bort i cancer. Det föder tankar… och tiden liksom dunstar ett tag.
Skrev denna text:

Saknad

Du är som ballongen
som far iväg mot himlen
lättsam och fri
– vad ser du

Du är som lövet
i höstens vindkast
yster och färgglad
– vad känner du

Du var en bit
i Livets puzzel
som nu fattas
– jag saknar dig

… kan du höra mig…

Döden är en del av Livet sa Astrid Lindgren

Döden
Döden är en del av Livet, sa Astrid Lindgren

Astrid Lindgren sa att Döden är en del av Livet. Det stämmer, det kan ingen säga emot. Vi i Norden har en annan syn på detta med Döden än var många andra kulturer har.

Döden är skrämmande och det inte utan anledning.  Jag har förlorat tre vänner sedan februari i år, alla i cancer. En begravning i mars, en för två veckor sedan och en nästa fredag. Det känns… att inte få höra dessa röster längre. Må ni vila i frid!

Men… trots detta får vi inte glömma bort att LEVA! Lev nu… lev och njut av ditt liv.
Släpp alla krav och alla måsten. Vad betyder de om 10, 20, 50, 100 år?

Tredje vännen jag mist sedan februari i år. En begravning igår och ytterligare en om tre veckor.

Här är en dikt till mina vänner.

Saknad

Du är som ballongen
som far iväg mot himlen
lättsam och fri
– vad ser du

Du är som lövet
i höstens vindkast
yster och färgglad
– vad känner du

Du var en bit
i Livets puzzel
som nu fattas
– jag saknar dig

… kan du höra mig…

 

När Döden gör entré stannar Livet upp ett tag

Har inte skrivit på ett tag eftersom det inträffat dödsfall
På onsdag ska jag på en begravning. En musikproducent och vän, endast 57 år, som gått bort i cancer.
Idag fick jag reda på att en f.d. arbetskollega, 64 år, avlidit i cancer. Vi talades vid nyligen
i telefon. Det känns helt bisarrt. Får liksom inte in att han är död.
I februari var det en mycket god vän – och kusin – som avled i cancer, endast 57 år.

När Döden gör entré stannar Livet upp ett tag
Tårar blandas med tomhet och apati. Chock-bubblan är på plats ett tag, tur är väl det.
Det är andra gången som jag sitter på ett café och får dödsbud. Dessutom samma café båda gångerna.

Du som läser detta… lev NU… säg de där orden… NU… visa den där känslan… NU!
I morgon kan det vara försent.

Vila i frid, fina vänner, jag glömmer er aldrig – Jan-Erik, Hansi och Björn <3

Nyheter skapar både ilska och glädje

Har konstnärskollegor som bor i Malmö
Vilket helsike de har med skjutningar och våld i sin närhet. Gängkrigen har hamnar för öppen ridå med risk för tredje parts liv och säkerhet. När ska politiker och övriga ansvariga vakna och göra något innan Sverige blir totalt förstört?!

Har ledigt nu
Är vikarie i skolorna och nu vankas ledigt. Ska även jobba med annat men lite hinner jag vara ledig och då ska jag fortsätta på min senaste bok. Mer nyheter framöver, så håll utkik här!

Längtar tillbaka till Gotland. Känns som en annan värld. I Stockholm är stress, trångt och hetsigt. Fel klientel härjar omkring och skapar oro. Vart tog fina och lugna Sverige vägen?

Vad ska du göra på din semester i år?

Terrorattacker

Terrorattacker blir – tyvärr – vanligare och vanligare. Tidigare har inte Europa berörts men numera är det så. England har drabbats tre gånger på kort tid och innan det sista dådet igår var det Drottninggatan i Stockholm.

Hela tiden får vi höra att vi inte ska vara rädda, att terrorn inte ska vinna och att vi ska agera som vanligt. Ursäkta, men jag är rädd! Rädd för att mina nära och kära ska råka illa ut. Terrorn fortsätter även om jag, du, vi blir lemlästade och mördade.

Det pratas om att visa kärlek. Kärlek förstår sig inte dessa individer på  och tyvärr räcker det inte att visa dem kärlek. Vad som behövs är att ge mer resurser till gränspoliser och underrättelseorgan. DE måste få jobba utan en massa gnäll från oss. Det är bättre att komma lite senare till jobbet eller hem – än att aldrig komma fram!

Så, kära politiker, jag är rädd! Och det har jag all anledning att vara!

Hur känner du som läser detta?

Sommarmord – sorg och saknad

Sommarmord
Det är så oerhört tragiskt och ledsamt med det senaste mordet på en ung 19-årig flicka.

En tragedi utan dess like! Känner starkt för familjen. Så onödigt och tragiskt!

Ytterligare en kvinna till den hemska och kalla statistiken över våldsutsatta kvinnor.
Tova, 19 år, som skulle ta studenten och leva sitt nya liv. Må du vila i frid @->—–
Du är oerhört saknad av många. Jag kände inte dig men det gör ont i hela mig ändå.

Är själv mamma och mormor… det som hänt är den värsta skräcken… att mista sitt barn.

Varm kram till hela din familj och till dig i himmelen, bland alla andra vackra änglar.

Upplevelser under en skoldag

Vad mycket kärlek jag har fått idag!  

Har vikarierat och haft fyra klasser i åk 5 i NO. Jag valde att diskutera och informera om känslor, livskriser och sorgbearbetning, som jag är certifierad i.
Klasserna hade mellan 22-26 elever.

En lärare var med i en av klasserna för en oerhört stökig pojke. Hon tyckte mitt ämne var helt suveränt. Hon sa efteråt att hon aldrig varit med om att klassen varit så uppmärksamma, pratat öppet om egna sorger och att stökiga killen satt som ett ljus och sträckte upp handen! Jättebra detta, sa hon, det behövs och du var verkligen bra.

Jag har fått kramar av både killar och tjejer. Röster som sagt ”du är den bästa vikarie vi haft”, ”kommer du tillbaka?”, ”kan du vara här alla lektioner?”, ”vad bra att vi får tala om sorg för det är det många som har här”, ”tack att du kom”.

Även frågor som ”vilken skostorlek har du?”, ”hur gammal är du?”,
”kan inte du vara här jämt?” ”vad fint att jag är en puzzelbit” 🙂

Mycket skratt och tårar, när känslor kom upp till ytan.
Underbara ungar! Får så mycket fint tillbaka. Det finns en törst därute i skolorna om att få ventilera känslor och sorg.
Kan inte ha ett bättre jobb! Barnen är vår framtid och de är viktiga små puzzelbitar i Livets puzzel.

Känslor i alla dess former

Känslor… vad tänker du när du läser det? Det finns både positiva och negativa känslor.
Vi får tidigt lära oss hur vi livräddar, släcker bränder, skaffar oss lån och pass och id-kort… men    i n g e n s t a n s    hur vi gör när vi förlorar något eller någon.

Jag pratade om detta i gymnasieklasser häromdagen och många pratade spontant om vad de råkat ut för i sorgväg och hur de känt och blivit bemötta. Det var ledsamt att höra men jag blev inte förvånad över det. Negativa känslor är inte accepterade i vårt samhälle
Det är det tragiska!

Sorgbearbetning (livskrishantering) skulle behövas på skolschemat anser jag. Det är oerhört viktigt detta hur vi bemöter andra och oss själva vid livskriser. Kunskap är makt, ingen tvekan om det. Okunskap laddar för rädslor och trakasserier.

Vad anser du?

När Döden gör entré känns det som ett slag av en slägga i magtrakten

Döden gjorde entré – igen – i mitt liv i går.
En älskad kusin och god vän dog på morgonen. Han hade varit sjuk länge så på det viset var det ingen överraskning, men… chocken blev påtaglig ändå.
På en gång som det är skönt för honom att inte behöva plågas längre så slog till som en slägga i magtrakten.

Lyssnar på Karlavagnen nu. Det handlar om Döden, hur vi förhåller oss till den, hur vi har planerat inför den och annat runt omkring. Mycket intressanta samtal från folk som ringer in. Olika berättelser om hur de hunnit ta farväl eller inte, hur dödsdömda i cancer känner det, hur synen på Döden är i Sverige, hur människor vill ha sin begravning och hur de önskar att de efterlevande fortsätter leva sina liv.

Hur känner du i dessa frågeställningarna?