Ibland gör Döden sig påmind mitt i livet

Ibland vaknar vi upp ur våran vardagsrutin-dvala. Det är synd att vi inte tänker till mera innan. Innan vad? Innan Döden gör sig påmind i våra liv.

Någon nära oss blir antingen svårt sjuk, får en dödsdom eller dör rent av. Först när detta händer backar vi från vardagens rutiner och börjar fundera.

Känner du igen dig?

Funderingar som ”varför fortsätter livet fast han/hon är död?”, ”hur ska jag klara mig utan honom/henne?”, ”varför just vi?”, ”vad ska jag göra nu?”……..

Livet liksom stannar upp ett tag. Det är enbart en bubbla runt oss, förvirringen är total.

Den som är svårt sjuk/ döende önskar besök, orkar inte med besök, funderar på sitt håll. Tankar som ”varför just jag?”, ”jag vill leva!”, ”varför hör ingen av sig?”

Låt inte rädslan styra! Hör av er, hjälp till med något, bara finns där och lyssna.
För… vem är det som har det jävligast egentligen?

Jag har hört av mig till svårt sjuka/ döende. Har suttit vid en väns sida när dödskampen utkämpades. Det var fruktansvärt att uppleva, men… vem hade det värst av oss? Exakt! Inte var det jag… inte just då. Just då uppskattade jag Livet mer än någonsin.

Ibland vaknar vi upp ur våran vardagsrutin-dvala. Det är synd att vi inte tänker till mera innan. Innan vad? Innan Döden gör sig påmind i våra liv.

Total Page Visits: 2625 - Today Page Visits: 2

En reaktion på ”Ibland gör Döden sig påmind mitt i livet

  1. ”Man säger” att vi inte vågar prata om döden. Jag har ofta tänkt att det inte är rätt. I min omgivning märker jag inte av rädslan. Men jo, på senare tid har jag uppmärksammat förnekelsen och blivit aningen förskrämd. Vi föds och dör, enkelt. Det dåliga samvetet tror jag är en springande punkt i sammanhanget. Så absolut hör av dig till de levande, lev med de du har omkring dig en dag är det sent, när rullgardinen slutligen dragits ner.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.